LITE BLANDAT
Jag hatar att jag ofta tänker för mycket om vad folk tycker om mig. Överanalyserar saker. Har mått dåligt så många gånger över det och det gör att jag har svårt att släppa in någon i mitt liv. Säger någon kille exempelvis att han vill träffa mig så tror jag att han driver. "Varför jag?" tänker jag alltid. Och så förstör jag allting istället. Inte konstigt att jag inte har kille.. Haha.
Jag tar tabletter för min mensvärk för att den är så grov. Kan bli helt svimfärdig och så. Kommer ihåg en gång i skolan när jag låg i biblioteket med Louise och börjar gråta, och det händer inte så ofta faktiskt, för att jag har så ont så jag fick åka hem, och vägen från bussen till mitt hus kommer jag inte ihåg. Jag var tvungen att gå hem men jag var helt borta hela vägen, gick och vinglade som att jag var full. Det var verkligen hemskt!! Eller en gång när jag svimmade i skogen på en friluftsdag med skolan pga värken... Haha herregud.
Jag har aldrig flugit, men första gången kommer bli nu i höst faktiskt! Ska åka till Estland med ungdomsgruppen på missionsresa! Om jag längtar?! Jaaaa.
Jag har typ tix på att lukta på min läpp, haha. Jag drar upp den till näsan hela tiden (så som när man gör pussmun typ) och luktar på den. Hahaha wtf.
Jag har aldrig brutit någonting, men alltid velat göra typ. Galen tjej jag vet :p:P Vill gå på kryckor i alla fall!! Och åka ambulans. Största drömmen. Haha nejdå men
Jag har alltid älskat att skriva och alltid varit duktig på det. Inget skryt här, men det är jag. Visar dock inte det i bloggen, skriver väääldigt slarvigt här. När jag var liten skrev jag ofta böcker som jag skrev ut, gjorde häften av, målade bilder till och så, haha. Önskar dock att jag skrev mer på fritiden, får bara inspiration när det är en skoluppgift, när jag verkligen måste göra det. Synd, för jag gillar det! Behöver nog lite press på mig.
För några år sedan spydde jag varje morgon. Det gick i perioder och ibland kunde jag göra det tre veckor i rad, och sedan tre veckor ingenting. Vet fortfarande inte varför jag gjorde det men tror det var lite grejer som hände då, som jag kände för omedvetet. Galet i alla fall att det blev som en vana, en rutin. Kände mig inte äcklad eller någonting utan jag gick bara upp på morgonen, försökte äta frukost men som aldrig gick, och spydde efter det istället.
Kommentarer
Trackback
